| 8:8 |
8
§ 8 kap. Utlänningslagen = omedelbar verkställighet. Sökanden ska
uppenbart sakna skäl och beslutet ska fattas inom tre månader. |
| abe |
Förkortning
för anläggningsboende externt, till exempel i lägenhet som Migrationsverket
hyr. |
| abo |
Se
anläggningsboende. |
| adoptivbarn |
Se
uppehållstillstånd för
adoptivbarn. |
| anhörig |
Se
familjeanknytning |
| anknytning |
Se
familjeanknytning. |
| anläggningsboende,
abo |
När
asylsökande bor på någon av Migrationsverkets mottagningsenheter (f.d.
förläggning). |
| anmälan
om svenskt medborgarskap |
En
förenklad form av ansökan om svenskt medborgarskap. Gäller exempelvis
nordbor som bott här i minst fem år. |
| ansökningsavgift |
Den
avgift som tas ut vid ansökan om uppehållstillstånd, arbetstillstånd,
visum och svenskt medborgarskap. |
| arbetstillstånd,
AT |
Det
tillstånd som krävs för utomnordisk medborgare som vill arbeta i Sverige.
EU-medborgare är undantagna från kravet på arbetstillstånd. |
| artikel
15-förfrågan |
Begäran
om information om en sökande hos ett annat EU-lands myndighet (enligt
artikel 15 i Dublin-konventionen). |
| asylrätt |
Rätten
för en utlänning som behöver skydd att få asyl (fristad) i ett annat
land än hemlandet. |
| asylsökande |
Utlänningar
som tagit sig till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som
ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket eller
Utlänningsnämnden. (Jämför flykting och kvotflykting.) |
| asylsökande
barn |
Barn
som söker asyl, antingen de kommer tillsammans med sina föräldrar
eller ensamma. Utlänningslagen säger att man måste ta särskild hänsyn
till barnets bästa. |
| asylum
shopping |
När
en asylsökande reser runt och söker asyl i flera länder samtidigt
kallas det "asylum shopping". Begreppet kommer från Dublin-konventionen. |
| AT |
Se
arbetstillstånd. |
| AT-UND |
Undantag
för asylsökande från kravet att ha arbetstillstånd för att få arbeta
i Sverige. |
| avlägsnande |
Samlingsbegrepp
för avvisning och utvisning. |
| avviken |
Asylsökande
som lämnat förläggningen utan överenskommelse registreras som avviken
efter en tid. |
| avvisning |
Utlänningar
som aldrig haft uppehållstillstånd avvisas när de får besked om att
de måste lämna landet. (Jämför utvisning.) |
| avvisning
med omedelbar verkställighet |
Om
det är uppenbart att den asylsökande inte behöver skydd, och inte
heller har andra skäl för att få stanna i landet, kan han avvisas
från Sverige direkt efter det att Migrationsverket gjort den första
delen av asylutredningen. Ett sådant beslut måste normalt fattas inom
tre månader från ansökningsdagen. Den asylsökande kan överklaga Migrationsverkets
beslut, men har inte rätt att stanna kvar i Sverige och vänta på resultatet
av sitt överklagande. |
| barn-
och ungdomsenhet, BU-enhet |
Migrationsverkets
grupphemsboende för ensamkommande barn. Se grupphem. |
| befrielse
från svenskt medborgarskap |
Migrationsverket
kan, efter ansökan, befria en person från svenskt medborgarskap. Förutsättningen
är att han inte blir statslös. |
| bevis
om svenskt medborgarskap |
Den
handling som Migrationsverket utfärdar när någon blir svensk medborgare. |
| bibehållande
av svenskt medborgarskap |
Svenska
medborgare som sedan födelsen är bosatta utomlands och som aldrig
bott i Sverige, kan ansöka om att få behålla sitt svenska medborgarskap.
Utan ansökan förlorar de det svenska medborgarskapet när de fyller
22 år. |
| BU-enhet |
Se
barn- och ungdomsenhet. |
| dagersättning
för asylsökande |
Har
den asylsökande inga egna pengar kan denne ansöka om att få dagersättning. |
| de
facto-flykting (gällde fram till 1996-12-31). |
Utlänning
som utan att vara flykting inte ville återvända till sitt hemland
p.g.a. de politiska förhållandena där och kunde åberopa tungt vägande
omständigheter till stöd för detta. Begreppet används inte längre. |
| direktavvisning |
Se
avvisning med omedelbar
verkställighet. |
| dossier |
En
samling handlingar rörande en och samma person. |
| dossiernummer |
Varje
dossier har ett unikt dossiernummer. Samma dossiernummer följer utlänningen
till dess han ev. blir svensk. |
| dubbelt
medborgarskap |
Svenska
medborgare som förvärvar medborgarskap i ett annat land får behålla
sitt svenska medborgarskap om det andra landet inte kräver att de
befriar sig från det svenska medborgarskapet. Likaså får den som blir
svensk medborgare behålla sitt utländska medborgarskap om lagen i
det andra landet tillåter detta. |
| Dublinförfrågan |
Se
artikel 15-förfrågan. |
| Dublinkonventionen |
Konvention
som garanterar att den som söker asyl i något av EU:s medlemsstater
får sin ansökan prövad i något av EU-länderna. En asylsökande ska
alltså inte kunna sändas från en medlemsstat till en annan utan att
någon anser sig ha ansvar för prövningen. EU:s medlemsstater är bundna
av konventionen. Sverige tillträdde konventionen den 1 oktober 1997. |
| ebo |
Se
eget boende. |
| EES |
Europeiska
Ekonomiska Samarbetsområdet. |
| EES-bevis |
Ett
bevis om uppehållstillstånd utfärdat av Migrationsverket för personer
från EES/EU-länder. Innehavaren har rätt att bo och arbeta i Sverige. |
| EES/EU-medborgare |
Sverige
är medlem i den Europeiska unionen (EU) tillsammans med Belgien, Danmark,
Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna,
Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. Medborgare
i Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein omfattas genom EES-avtalet
av den fria rörligheten mellan avtalsstaterna, på samma sätt som EU-medborgare. |
| eget
boende, ebo |
När
asylsökande bor i eget boende (hos släkt eller vänner) medan de väntar
på beslut. |
| ensamkommande
barn |
Asylsökande
barn eller ungdomar som kommer ensamma till Sverige. Dessa intervjuas
alltid och då tillsammans med en god man och/eller ett juridiskt ombud. |
| ERF |
Se
Europeiska flyktingfonden. |
| EU |
Europeiska
unionen. |
| Europeiska
flyktingfonden, ERF |
EU-kommissionen
har inrättat en europeisk flyktingfond som ska underlätta för EU-länderna
att ta emot asylsökande och flyktingar. I Sverige är det Migrationsverket
som förvaltar fonden. |
| familjeanknytning |
Med
familjeanknytning menas att den sökande vill förena sig med nära anhöriga
som är bosatta i Sverige. |
| FF |
Se
flyktingförklaring. |
| fingeravtryck |
Migrationsverkets
personal tar fingeravtryck på alla asylsökande som är äldre än 14
år. Fingeravtrycken gör det möjligt att kontrollera om personen tidigare
sökt asyl i Sverige, eller om denne sökt och eventuellt fått asyl
i något annat EU- eller Schengenland. |
| flykting |
Utlänning
som har sökt asyl och fått tillstånd att som flykting bosätta sig
i Sverige. (Jämför asylsökande och kvotflykting.) |
| flykting
enligt Genève-konventionen |
Enligt
Genève-konventionen är flyktingar personer som har välgrundade skäl
att vara rädda för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet,
tillhörighet till en viss samhällsgrupp, religiösa eller politiska
uppfattning.
Sverige och ett hundratal andra länder har skrivit under FN:s flyktingkonvention
(Genèvekonventionen). Det innebär att Sverige lovat att ge asyl till
den som behöver det. |
| flyktingförklaring,
FF |
Migrationsverket
kan utfärda ett dokument som förklarar att en person är flykting.
Utfärdas samtidigt som det permanenta uppehållstillståndet. |
| flyktingförläggning |
Kallas
numera mottagningsenhet. |
| flyktingkvot
|
Organiserad
överföring av ett visst antal flyktingar enligt regeringens beslut.
Se kvotflykting. |
| FN:s
flyktingkommissarie (UNHCR) |
FN:s
organ för arbete med flyktingfrågor. Huvudkontoret finns i Genève.
I Stockholm finns ett kontor för de nordiska och baltiska staterna. |
| FP |
Se
främlingspass. |
| frivillig
återvandring |
Den
som fått uppehållstillstånd som flykting kan ansöka om att få bidrag
för sig och sin familj om man vill flytta tillbaka till hemlandet
(eller något annat land där man blir mottagen). |
| främlingspass,
FP |
Passhandling
som utfärdas av Migrationsverket för utlänningar som inte kan få hemlandspass.
(Jämför resedokument) |
| förläggning |
Tidigare
benämning på anläggningsboende. |
| första
asylland |
Den
som flyr har inte rätt att välja asylland. Tanken är att den som har
skyddsskäl ska söka asyl i det första land han/hon kommer till efter
flykten, om personen där är skyddad från förföljelse och från att
sändas tillbaka till det land man flytt ifrån. En asylsökande som
har vistats i ett så kallat första asylland före ankomsten till Sverige
återsänds därför dit. Det sker emellertid inte om personen bara rest
genom ett annat land utan att stanna där. (Jämför Dublinkonventionen.) |
| förvar |
Frihetsberövande
av utlänning oftast i samband med att personen fått beslut om av-
eller utvisning och där verket har anledning att tro att personen
kommer att hålla sig undan. En asylsökande kan även sättas i förvar
om identiteten är oklar (se identitets-förvar). |
| Genève-konventionen |
1951
års FN-konvention angående flyktingars rättsliga ställning. |
| god
man |
En
god man är en person som ska ta tillvara barnets intressen om föräldrarna
själva inte kan göra det. Utses av kommunen. |
| grundärende |
Grundärenden
är de ärenden som handläggs i första instans, d.v.s. av Migrationsverket.
Om beslutet överklagas är överklagandeärendet inte ett grundärende. |
| grupphem |
Ett
kollektivt boende för asylsökande barn under 18 år som kommit till
Sverige utan sina föräldrar. Vanligtvis är barn vid grupphem yngre
än de som bor på ungdomsboende. |
| gäststuderande |
En
utomnordisk studerande vid universitet eller högskola i Sverige. |
| handläggningstid |
Tiden
från det att ansökan lämnas in tills beslutet fattas. |
| hederligt
levnadssätt |
Villkoret
för att en person ska kunna bli svensk medborgare är att denne har
skött sig bra i Sverige och inte begått brott. |
| hemlandspass |
Passhandling
som utfärdats av behörig myndighet i det land där innehavaren är medborgare. |
| hemutrustningslån |
Lån
för inköp av hemutrustning till flyktingar och vissa andra utlänningar
som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. Lånet administreras
av Centrala studiestödsnämnden, CSN. |
| hemvisttid |
Den
tid personen har haft en laglig och stadigvarande bosättning i Sverige. |
| humanitära
skäl |
Personer
som har starka humanitära skäl kan också få stanna i Sverige. De humanitära
skälen handlar om individens situation, t.ex. att denne är allvarligt
sjuk, har en livshotande sjukdom, mår psykiskt dåligt eller att barnen
i familjen skulle fara illa av att återsändas. |
| härstamningsprincipen |
Föräldrarnas
medborgarskap är enligt svensk lag avgörande för vilket medborgarskap
deras barn får. (Jämför territorialprincipen.) |
| identitet |
En
persons namn, födelsedatum och medborgarskap. |
| identitets-förvar |
En
utlänning får tas i förvar om hans identitet är oklar när han kommer
till Sverige eller när han efter ankomsten söker uppehållstillstånd.
|
| inhibition |
Polisen,
Migrationsverket eller Utlänningsnämnden avbryter tillfälligt en avvisning
eller utvisning. |
| inresevisering,
IV |
Annat
ord för visum. Se även Schengenvisering. |
| Integrationsverket |
Integrationsfrågor
handhas sedan den 1 juni 1998 av en egen myndighet, Integrationsverket
(www.integrationsverket.se). |
| invandrare |
Någon
vedertagen definition av begreppet ”invandrare” finns inte och har
egentligen aldrig funnits. För att, rent statistiskt, räknas som ”invandrare”
ska man vara folkbokförd i Sverige. I statistiska sammanhang används
en indelning som görs antingen efter personers födelseland eller efter
medborgarskap. I båda fallen görs indelningen i två kategorier; födda
i Sverige eller födda i utlandet respektive svenskt eller utländskt
medborgarskap. |
| invandrarpolitik |
Det
samhället gör för att underlätta invandrares, inklusive flyktingars,
introduktion och integrering i det svenska samhället. |
| Invandrarverket |
Tidigare
namn på Migrationsverket (före den 1 juli 2000). |
| invandringspolitik |
Lagar,
regler och tillämpning som reglerar invandringen till Sverige. |
| IV |
Se
Inresevisering. |
| juridisk
hjälp |
Om
Migrationsverket bedömer att en utlänning kanske kommer att avvisas
ser verket till att personen får hjälp av ett juridiskt ombud, oftast
en advokat. Den juridiska hjälpen är då kostnadsfri för den sökande.
Det juridiska ombudet företräder utlänningen och tar vara på dennes
intressen. |
| krigsvägrare
(gällde fram till 1996-12-31) |
Utlänning
som övergett krigsskådeplats eller som flydde från sitt hemland för
att undgå förestående krigstjänstgöring. |
| kvotflykting |
Utlänning
som före inresan hit fått uppehållstillstånd inom den av regering
och riksdag fastställda flyktingkvoten. Resan hit organiseras och
betalas av Migrationsverket. (Jämför flykting
och asylsökande.) |
| landkunskap |
Handläggarna
och beslutsfattarna vid Migrationsverket behöver stor kunskap om de
länder som de asylsökande kommer ifrån. De håller sig ständigt informerade
om den aktuella situationen i de länder de arbetar med. Det gäller
det politiska läget, etniska konflikter, rättssystemet, tillämpning
av lagstiftning med mera. All viktig landkunskap är samlad i en databas
på verket. |
| legitimation
att bli svensk |
Förälders
giftermål. Om utländsk mamma och svensk pappa gifter sig blir parets
gemensamma barn automatiskt svensk medborgare. |
| lma |
Lagen
om mottagande av asylsökande med flera. |
| lma-kort |
Bevis
som intygar att någon är asylsökande (med foto). Utfärdas av Migrationsverket. |
| medborgarskap |
Medborgarskap
är ett rättsligt bindande förhållande som uppstår mellan en stat och
en individ (medborgare) antingen automatiskt vid födelsen eller efter
en anmälan eller en ansökan. Det mest påtagliga beviset på det svenska
medborgarskapet är det svenska passet och att man som svensk medborgare
har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige. |
| migration |
Personers
rörelse mellan länder, d.v.s. in- och utflyttning. |
| Migrationsverkets
författningssamling, (MIGRFS) |
Föreskrifter
och allmänna råd utfärdade av Migrationsverket. |
| MIGRFS |
Se
Migrationsverkets
författningssamling. |
| mottagningsenhet |
De
flesta boenden består av vanliga lägenheter, där de asylsökande själva
sköter sitt hushåll. Ensamstående måste dela rum. En familj kan få
ett eget rum men får då räkna med att dela lägenhet med andra personer. |
| N-UT |
Se
ny ansökan. |
| naturaliserad |
När
man har fått svenskt medborgarskap genom att ansöka om det. |
| Nipu |
Ny
instansordning för prövning av utlänningsärenden. Förslaget innebär
att utlänningsärenden överklagas till domstol. |
| Nordiska
passöverenskommelsen, PÖK |
De
nordiska länderna ingick 1957 en överenskommelse om att avskaffa den
reguljära gränskontrollen mellan länderna. Innehållet har kommit att
påverkas av de nordiska staternas anslutning till Dublinkonventionen
och Schengeninträdet. Bestämmelserna i dessa båda regelverk har företräde
framför den nordiska passöverenskommelsen. |
| ny
ansökan, N-UT |
Ny
ansökan om uppehållstillstånd därför att nya omständigheter har uppstått
efter att ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut meddelats. |
| nöjdförklaring
|
När
en utlänning inte överklagar ett beslut om avvisning eller utvisning. |
| offentligt
biträde |
Om
Migrationsverket bedömer att den sökande kan komma att få nej på sin
ansökan, ser verket till att han eller hon får juridisk hjälp av ett
så kallat offentligt biträde. |
| ombud |
Person
som företräder en sökande. |
| omprövning |
Alla
beslut kan inte överklagas. Ett negativt beslut om visum kan t. ex.
inte överklagas. Om sökanden menar att beslutet inte är korrekt kan
man begära en omprövning av ärendet. Migrationsverket avgör i det
enskilda fallet om det finns anledning att ompröva beslutet. |
| organiserad
verksamhet, OV |
Under
utredningstiden ska vuxna asylsökande delta i någon form av organiserad
verksamhet, t.ex. undervisning i svenska. Det gäller även dem som
valt att ordna sitt boende själva. |
| OV |
Se
organiserad verksamhet. |
| permanent
uppehållstillstånd, PUT |
Utlänning
som har tillstånd att bo och arbeta i Sverige på obegränsad tid. Tillståndet
gäller så länge utlänningen är bosatt i Sverige och förlängs automatiskt |
| preskription |
Ett
beslut om avvisning eller utvisning som inte har verkställts inom
fyra år upphör att gälla. Om personen inte lämnar Sverige måste en
helt ny ansökan göras. |
| preskription
av svenskt medborgarskap |
Svensk
medborgare som sedan födelsen är bosatt utomlands och som inte bott
någon tid i Sverige förlorar det svenska medborgarskapet när han/hon
fyllt 22 år – om ingen ansökan om bibehållande görs. (Se bibehållande
av svenskt medborgarskap) |
| PUT |
Se
permanent uppehållstillstånd. |
| PÖK |
Se
nordiska passöverenskommelsen |
| RD |
Se
resedokument. |
| referensskrivelse |
Skrivelse
eller brev där vi ställer frågor till referenspersonen i Sverige (släkt/vän/affärskontakt)
som uppgivits i ansökan om visum. |
| referent |
Den
person i Sverige som sökande uppgett som kontaktperson. Gäller visum
– och anknytningsärenden. |
| repatriering
|
(ordet
används inte längre) Se frivillig
återvandring. |
| resebidrag |
Make/maka
och barn under 18 år till flykting som fått uppehållstillstånd enligt
Genèvekonventionen kan söka bidrag för resa till Sverige. |
| resedokument,
RD |
Passhandling
för flykting enligt Genèvekonventionen. Utfärdas av Migrationsverket.
|
| Schengenländer |
Nästan
alla EU:s femton medlemsländer har anslutit sig till Schengensamarbetet.
De deltagande länderna är: Frankrike, Tyskland, Belgien, Nederländerna,
Luxemburg, Portugal, Spanien, Österrike, Italien och Grekland samt
Sverige, Danmark och Finland. |
| Schengens
informationssystem, SIS |
Schengen-ländernas
register över bland annat personer med inreseförbud. |
| Schengensamarbetet |
Schengensamarbetet
handlar om att människor som bor i Schengenländerna ska kunna resa
fritt, utan att behöva visa pass mellan de länder som anslutit sig.
Gränskontrollerna mellan länderna har därför tagits bort. Istället
sker pass- och inresekontrollen vid de yttre gränserna, dvs. vid gränserna
mot länder som inte deltar i Schengensamarbetet. |
| Schengenvisering |
Sedan
Sverige anslöt sig till Schengensamarbetet gäller en visering till
Sverige även för inresa i andra Schengenländer. |
| SFI |
Se
svenska för invandrare. |
| SIS |
Se
Schengens informationssystem. |
| sista
länk i familjekedjan |
(gällde
fram till 1996-12-31) Uppehållstillstånd kunde ges till en person
som var kvar i hemlandet om övriga nära anhöriga var bosatta i Sverige.
|
| skolgång
för asylsökande barn |
Asylsökande
barn har rätt till förskola, grundskola och gymnasieskola på i huvudsak
samma villkor som gäller för barn som bor i Sverige. Vistelsekommunen
är ansvarig. |
| skyddsbehövande |
Enligt
svensk lag kan även andra än flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention
behöva skydd och därför få uppehållstillstånd i Sverige. Det är personer
som har lämnat sitt hemland och:
1. känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med
kroppsstraff eller att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning.
2. på grund av yttre eller inre väpnad konflikt behöver skydd eller
på grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland,
eller
3. på grund av sitt kön eller homosexualitet känner välgrundad fruktan
för förföljelse. |
| snabba
anknytningar |
Äktenskap
eller sammanboende som varat kort tid och som åberopas som grund för
uppehållstillstånd. Se uppskjuten
invandringsprövning. |
| svenska
för invandrare, SFI |
Grundläggande
svenskundervisning som anordnas av kommunen. |
| svenskt
medborgarskap |
Svensk
medborgare kan man bli genom: födelse, adoption, förälders giftermål
(legitimation), ansökan (naturalisation). |
| säsongsarbetstillstånd |
Arbetstillstånd
i högst 3 månader för arbete i Sverige med att till exempel plocka
jordgubbar, frukt eller grönsaker åt någon odlare i Sverige. |
| T-UT |
Se
tidsbegränsat uppehållstillstånd.
|
| territorialprincipen |
Ett
barn blir medborgare i det land på vars territorium det föds. Gäller
inte i Sverige. (Jämför härstamningsprincipen.) |
| tidsbegränsat
uppehållstillstånd, T-UT |
Ges
t.ex. när en massflyktsituation uppstått och många från ett visst
land får tidsbegränsat uppehållstillstånd. Exempelvis fick kosovoalbaner
t-ut i elva månader då en massflyktsituation uppstod i kriget i Kosovo
våren 1999. |
| transit |
Ett
särskilt tillstånd som endast gäller för genomresa i Sverige. |
| tredjelandsprincipen |
En
asylsökande som kan återsändas till ett tredje land (inte hemlandet)
där han är skyddad mot förföljelse eller vidaresändning, får inte
asyl i Sverige. |
| UAT |
Uppehålls-
och arbetstillstånd. |
| UN |
Se
Utlänningsnämnden. |
| ungdomsboende,
ungbo |
Ett
kollektivt boende för asylsökande barn under 18 år, som kommit till
Sverige utan sina föräldrar. Vanligtvis är barn vid ungdomsboende
äldre än de som bor på grupphem. |
| uppehållstillstånd,
UT |
En
utlänning som vill stanna i Sverige mer än tre månader måste ha uppehållstillstånd.
Kan vara tidsbegränsat eller permanent. |
| uppehållstillstånd
enligt EES-avtalet |
Ges
till EU-medborgare (samt anhöriga till dessa) som arbetar, studerar,
driver egen rörelse, studerar eller har pension. Innehavaren har rätt
att bo och arbeta i Sverige. |
| uppehållstillstånd
för adoptivbarn |
Utländska
barn som adopteras av personer bosatta i Sverige kan behöva uppehållstillstånd. |
| uppehållstillståndsfri
tid |
Utländsk
medborgare som är viseringsfri får vistas i Sverige som turist i tre
månader utan att behöva söka något särskilt tillstånd. Förutsättning
för vistelsen är att personen har pengar för sin försörjning. |
| uppsikt |
En
mildare form av frihetsberövande än förvar. Uppsikt innebär att utlänningen
antingen ska anmäla sig hos polisen på vissa tider eller lämna ifrån
sig passet eller annan legitimationshandling. |
| uppskjuten
invandringsprövning |
I
ärenden där äktenskap eller sammanboende åberopas som varat kort tid
beviljas oftast flera tidsbegränsade tillstånd. Normalt två ettårstillstånd.
Först efter två års prövotid beviljas permanent uppehållstillstånd
(put). |
| UT |
Se
uppehållstillstånd. |
| utlänning |
En
person som inte är svensk medborgare |
| Utlänningsnämnden
(UN) |
Prövar
Migrationsverkets beslut när en sökande överklagar. |
| utvisning |
En
utlänning som har haft uppehållstillstånd och som därefter får beslut
att han måste lämna landet blir utvisad. (Jämför avvisning) |
| vandelsvillkor |
Se
hederligt levnadssätt. |
| verkställighet
av av- eller utvisningsbeslut |
Polismyndigheten
ska se till att en utlänning som fått ett avlägsnandebeslut, och som
inte frivilligt lämnar Sverige, faktiskt lämnar landet. |
| verkställighetshinder |
Någonting
kan ha hänt i utlänningens hemland som gör att han inte kan återsändas
för stunden. Av- eller utvisningen skjuts upp. |
| villkorlig
naturalisation |
(gällde
fram till 1 juli 2001 då vi fick ny medborgarskapslag) Beslutet om
svenskt medborgarskap gällde endast med villkoret att personen inom
två visade att han befriats från det tidigare medborgarskapet. Numera
godtar Sverige dubbelt medborgarskap. |
| visa |
Det
internationella ordet för både uppehållstillstånd
och visum. |
| visering |
Annat
ord för visum. |
| viseringsfrihet |
Medborgare
i många länder måste ha visum för inresa till Sverige. Medborgare
från de länder där Sverige och det andra landet har avtalat om att
slopa visumkravet har viseringsfrihet. Kommer man från ett sådant
land kan man vistas i Sverige i tre månader utan att behöva söka något
särskilt tillstånd. |
| viseringspraxis |
Beskriver
när Migrationsverket eller den svenska ambassaden kan bevilja visum.
|
| visum |
Visum
är ett tillstånd att resa in och vara i Sverige under en kortare tid
till exempel för att besöka släkt eller vänner, för turistbesök, för
affärsbesök, för att delta i en konferens eller bara för genomresa
(transit). |
| yttre
gräns |
Gräns
mot länder som inte deltar i Schengensamarbetet. Sveriges yttre gränser
är t.ex. våra internationella flygplatser. |
| återkallelse
av tillstånd |
När
en utlänning flyttar från Sverige ska t.ex. det permanenta uppehållstillståndet
återkallas. |
| återvandring |
Migrationsverket
ska genom olika insatser både i Sverige och hemländerna underlätta
för personer som har fått uppehållstillstånd i Sverige och inte är
svenska medborgare att frivilligt återvandra. |
| återvinning
av svenskt medborgarskap |
Den
som har förlorat det svenska medborgarskapet kan, i vissa fall, få
det tillbaka genom en anmälan. |
| återvändande |
När
den sökande fått negativt beslut och lämnar Sverige. (Jämför återvandring.) |
| öppet
ärende |
En
ansökan som ännu inte är avgjord. |
| överklagande |
Om
Migrationsverket avslår en ansökan om uppehållstillstånd eller svenskt
medborgarskap har utlänningen rätt att överklaga beslutet. Överklagandet
måste göras inom tre veckor. |